Jag kom hem först klockan 20.00 eftersom min kära mor fick för sig att det skulle vara passande att stanna hos min kusin som firade sin 9-års dag med kalas. Efter en lång dusch blir det nog inte mer än att krypa ner i min varma säng och stänga ögonen och sova. Jag vet inte när jag senast skulle ha varit så har trött och slut i alla muskler.
Jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna stiga upp ur min säng i gen.
Sån tur har jag endast 10 minuter skola i morgon. Dom 10 minuterna kommer jag och mina älskade, tokiga, kära vänner och jag att sjunga vårt sångprov som är hälften av vårt musikvitsord. Får se hur det skall gå... om jag överhuvudtaget klarar av att stiga upp ur sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar