Skoldagen förlöper på ett ganska vanligt sätt. Din före detta bästa vän är fastlimmad i sin pojkvän och lägger inte just märke till dig fastän du går i samma basgrupp och dessutom har de flesta samma kurser. Dessutom tycks de villa visa upp lite extra så de håller på och myser och ligger i famnen på varandra hela tiden, mitt framför din näsa. Din självkänsla har inte varit på topp på den sista tiden och det här förstärker den inte precis.
Sedan när ni (din närmaste kompiskrest i skolan) skall öva på ert praktiska musikprov tappar du rösten och låter som någon värsta kedjerökare eller något. Nåjaa det här klarar du, tänker du för du vet att på Avd:n, som du skall på kommer det att rolig, eftersom du får vara med dina bästa vänner och dessutom scouta samtidigt. (Scouting in your <3 ) Vel på Avd:n går allting ändå fel för du kan inte hjälpa till som du borde göra p.g.a din tå, som har ett stort öppet sår. Det här gör din bästa vän förbannad och resten av kvällen surar han.
När du sist kommer hem känns det skönt för du vet att du äntligen får träna. Det är träningen som gör att du strävar vidare och kämpar på fast det ibland känns lite hopplöst. Efter ditt träningspass känns det helt skönt. Känslan är tyvärr inte så långvarig eftersom du, dumt nog skickar ett meddelande till din kompis, som blivit sur. Det uppstår ett argument och du tycker inte du blir hörd ur din synvinkel. När du äntligen lyckas somna känns allting igen lite hopplöst men du hoppas på en ny bra dag, det är nämligen fredag i morgon Va kan inte vara bättre än det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar