24:e december

God jul allesammans! Nu är den långa väntan på julen slut och vi får äntligen äta skinka och öppna julklappar. Fastän det är julafton betyder det inte att julen är slut, utan den fortsätter ännu flera dagar efter själva julafton. De finskspråkiga anser att julen tar slut på trettondagen men vi finlandssvenskar vill njuta av julen lite längre så vi brukar anse att julen tar slut vid tjugondaknut.

Jag vill ännu önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Hoppas ni har tyckt om julkalendern, kanske jag kommer att ha någonting liknande nästa år också. Ha det så skönt!

23:e december

I dag kvar till jul, vilket betyder att den här kalenderluckan är den näst sista, som det sägs allt gott har ett slut. Fastän det inte har kommit snö än är julstämningen på topp. Pepparkakorna är bakade och julgranen prydd. För att riktigt toppa julstämningen, spelade vi lite kort med familjen. Super mysigt att umgås med hela familjen samtidigt för en gångs skull.

En söt liten gran lyckades vi hitta i gathörnet.

22:a december

2 dagar före jul och saker och ting börjar vara klara för julfirandet. Paketen är packade och klara, julgranen är köpt och nu är också knäcken kokad. Fastän jag är ur usel i köket klarade jag av att göra riktigt bra knäck. Det blev inte för hård eller för mjuk och den lossnar dessutom från pappret lätt. För er som kanske vill testa på att göra egen knäck här är receptet jag använde:

Ingredienser:

2 dl strösocker

2 dl ljus sirap

2 dl vispgrädde

1 dl sötmandel 

eller 1 dl hasselnötkärnor

 

Blanda allt i en tjockbottnad kastrull och koka upp smeten. Om du har en termometer kan du mäta när knäcken är färdig, vilket är vid ungefär 125-130 grader. Annars kan du testa med kul-testet, vilket går ut på att du häller lite knäck i ett glas med kallt vatten och om du kan rulla knäcken till en kula är knäcken färdig. Kolla den här sidan om du behöver mer hjälp med knäcklagandet: http://www.recepten.se/recept/knaeck.html

För att fira en av de sista söndagarna det här året, gick OK77 på en lånklänk/vandring. Vi klättrade upp och ner för alla backar och stup i närheten av Solvalla. Dessutom hittade vi en av våra "sevärdheter" som vi skulle hitta, vilken var ett grotta eller en cool hålighet i ett klippblock. Roligt att för omväxlings skull få sällskap då man tränar. Det har varit så ensamt att själv gå på långlänk. 

21:a december

Teknikens underbarn, det är exakt vad jag är. Som ni kanske vet hade jag födelsedag på onsdag och som födelsedagspresent fick jag en ny telefon, en samsung s4 mini. Eftersom den är så ny och fin måste den ha ett micro-sim kort för att fungera och det har jag ju inte på min gamla stenålders telefon. Eftersom jag dessutom fyller så här nära jul är det 1 km:s kö i elisa shop där man kan byta sim kortet, så igår fick jag sim kortet i handen men eftersom jag inte är innehavare av mitt telefonavtal kunde jag inte aktivera sim kortet i går. Så idag har jag äntligen fått telefonen i gång. Jippii!

Eftersom jag måste byta sim kortet måste jag flytta över alla mina kontakter och annat data till den nya telefonen. Det här skapade ganska så mycket problem. Jag testade på alla möjliga sätt och inget fungerade. Den lätta lösningen på det här problemet var då att flytta över kontakterna till ett minneskort och sedan flytta kortet till den nya telefonen och kopiera kontakterna till det nya sim kortet. Varför måste jag gråta, skrika och dra mig i håret för att komma till en så här lätt lösning? Tur har jag många bröder som kan hjälpa mig då jag inte förstår något.

20:e december

JULLOV! Nu är höstterminen avklarad och kvar är bara vårterminen. Julfest och julkonserten är avklarad och idag hade vi dagsverksdag. Har inte jobbat med något speciellt ännu men jag tror inte det blir så svårt då det finns en massa som behöver göras inför julafton. Pepparkakor och pepparkakshus som behöver bakas, huset som behöver städas, knäck som behöver kokas, en julgran måste skaffas och kläs och en massa mer. Förstår inte riktigt hur vi skall hinna göra allt före julafton, då det bara är 4 dagar kvar!

En sak som dessutom fattas för att det skall kännas som jul är snön. Tyvärr är det inte något jag kan påverka, eller kan jag? Det finns ju regndanser, kanske det finns nån snödans. Alla sätt är välkomna bara de får det att snöa. Jag är dock mycket positiv att det ännu kommer att hinna snöa till julafton, fastän alla andra har gett upp hoppet! I väntan på snön får ni några bilder från förra sportlovet i Pyhä. 

19:e december

Varför, varför, är jag en sådan person som inte får något gjort före sista dagen? Varför gör jag aldrig saker i tid? Är det för att jag tycker om att få den där stresskicken, då jag ser hur minuterna tickar iväg och jag bara måste bli färdig? Nej, absolut inte! Jag hatar den känslan. Fast jag oftast har svaret på allt, har jag inget svar på den här frågan. Jag jobbar helt enkelt bara effektivast då jag är under press.

Alla som går i Mattlidens gymnasium vet att vi imorgon inte har någon skola, utan vi har dagsverke. Det här betyder att idag var den sista skoldagen för i år, vilket i sin tur betyder att jag kanske inte kommer att se mina kompisar före julafton, vilket sedan betyder att jag måste skaffa deras julklappar idag. Sagt och gjort. Jag gick till Iso Omena, gick omkring där en god stund och kunde inte hitta på en enda julklapp åt nån. När det var 5 minuter tills bussen skulle gå sprang jag omkring som en tok för att hitta de sista julklapparna, och det gjorde jag! Nästa år får jag helt enkelt köpa julklapparna redan i oktober så att jag är på den säkra sidan.

Julklappar för mig handlar också mycket om utseende. Jag slänger inte bara in presenterna i en påse eller en kartong utan jag tycker om att satsa på att de skall se bra ut. Nyckeln till det här är fint paketeringspapper och band. Låt fantasin flöda så blir det bäst!

Pricken på i är dessutom då du lagar ett fint kort till och kanske skriver ett julklappsrim.

18:e december

Idag är ingen vanlig dag, idag är det Katjas födelsedag! Hurra, hurra, HURRA!!!!!!!!

För exakt 17 år sedan, låg min mamma på BB på Åbo sjukhus och höll sin nyfödda dotter i famnen för första gången. Fastän den beräknade dagen var den 11.12, bestämde sig den här lilla krabaten för att vänta lite längre. 6 dagar före julafton hade hon ändå fått nog och bestämde sig för att komma. Min mamma kunde då lättat utbrista att julen kommit tidigt i år och sån tur att julaftonen inte måste spenderas på sjukhus.

När man gratulerar någon på deras födelsedag brukar man samtidigt önska en bra eller fin dag. Det här är ju ganska naturligt, för alla hoppas väl på att få en trevlig födelsedag. Tyvärr är sanningen inte alltid den att födelsedagen blir bra, men eftersom jag är positiv, kan jag konstatera: 

"jag fyller ju år nästa år igen!"

Det speciella med nästa år är att jag fyller 18 år, vilket betyder att jag blir vuxen, åtminstone enligt samhället. Jag får börja rösta i val, köpa alkohol och köra bil. Dessutom blir jag ansvarig för mig själv, vilket är en ganska skrämmande tanke. Om du begår ett misstag är det du som får stå för det och inte dina föräldrar. Man måste börja klara sig själv. Nåjaa som sagt dit är det ju fortfarande 1 år kvar, man får ta som det kommer. Vissa redan i januari andra först i december.

Trevligt med lite släkt kalas, för då får man så många presenter och jag bara älskar presenter.... ;)

17:e december

Eftersom klockan redan har hunnit bli så mycket måste jag skippa över allt onödigt flummel och gå direkt till saken. Mamma bjöd mig, min födelsedag till ära, på en teater/konsert föreställning på Alexsandersteatern i kväll vid namnet Electro Vocal Circus av gruppen FORK. 

FORK är en a capella grupp, vilket betyder att de inte använder några instrument utan bara sina egna röster. Och VAU säger jag bara! Hur kan man få sådan ljud som de fick ikväll? En annan rolig sak var att gruppen nästan var helt finlandssvensk, 3/4 medlemmar talade alltså svenska. Kanske det skulle vara dags för de där finnarna att börja lära sig svenska så att de kan få njuta av dessa fantastiska artister på riktigt.

Kanske vi kan börja skicka nån som faktiskt kan sjunga till Eurovisionen, eftersom vi faktiskt har sådana personer här i landet!?!

16:e december

På söndagen var det den 3:e advent och nu kommande söndag är det den 4:e advent och efter det är det redan jul. Den långa väntan på jul är snart över och då får vi fira tillsammans med de människorna vi älskar. Som ni kanske vet så är jag alltid ute i sista minuten, och som ni kanske har märkt har jag inte skrivit ett inlägg om julklappar ännu, det är helt enkelt för att jag inte har köpt eller desto mer fundera på några julklappar ännu. Varför, varför måste jag alltid göra allt i sista minuten?

Idag slutade jag redan klockan 9.30 men  stannade i skolan för att skriva på min religionsuppsats och för att räkna matematik till klockan 13.37, då jag hoppade på bussen till Hagalund. Låg sedan 1 h på massagebänken för att sedan kunna strosa omkring i butikerna. Oj vad det var härligt att få gå omkring i butiken och bara titta på allting och låta fantasin flöda. Jag kände ingen press för att måsta köpa några julklappar, jag ville köpa julklappar. Inte vilka som helst utan några som faktiskt kan göra den som får dem glad. Tyvärr hittade jag ingenting ännu, men jag tror det berodde på att jag behöver få en annan åsikt eller någon att förklara för hur jag tänkt. Måste fråga någon av mina kompisar om dom vill följa med här någon dag...

När jag gick omkring i Stockmann, råkade jag få syn på ett pepparkakshus och då insåg jag att det också är en sak som jag inte gjort ännu. Jag har inte bakat ett pepparkakshus! Min "att göra lista" för veckoslutet växer med hisnande fart. Men sån tur har vi dagsverke på fredagen så då "måste" jag sparka mig själv i baken och göra en stor del av det som behöver göras före julafton. Eftersom jag inte som sagt har några bilder på mitt egna pepparkakshus får ni nöja er med svenskfinlands finaste pepparkakshus.

 Pepparkakshusen är alltså tagna från hbl:s pepparkakshustävling http://hbl.fi/tavling/hbl/pepparkakshus, så om ni tycker att de här husen är värda att vinna gå och rösta på din favorit!

15:e december

Nej, se det snöar, nej, se det snöar

Det var väl roligt, hurra

Nu blir det vinter, nu blir det vinter

Som vi har önskat, hurra

Då tar vi kälkarna fram och vantarna på

Och sen vi åker i backen, hej, vad det ska gå

Det är alltid roligt att vakna på morgonen och se att det är vitt ute. Tyvärr varade glädjen inte så länge, för när jag såg på ute termometern visade den att det var flera grader plus, så min fina snö smalt bort. Fastän de flesta redan har gett upp hoppet om en vit jul, har jag inte gjort det. Det hinner ännu komma snö hela nästa vecka! 

Mamma hade varit jätte duktig och bakat en massa gott att äta.

 Förutom snön, som bidrog till julstämningen, firade vi min födelsedag med några släktingar. Riktigt roligt att träffa släkten, då största delen av dem åker iväg till varmare breddgrader nu till jul. Det har tydligen blivit mycket mer vanligt att, så att säga skippa julen och åka till södern för nån vecka. Jag måste dock sätta mig emot detta. Jul är alltid jul och så skall det också vara! En gång om året måste man få äta julmat och känna doften av julgranen inomhus och allt det där andra som gör att det är jul. 

Som jag redan tidigare skrivit här på bloggen, var jag på scouternas julfest förra torsdagen. På denna julfest var det ett lotteri. Eftersom en av vinsterna var en super fin solsidan-pipo måste jag ju delta. Tyvärr vann jag inte pipon utan ett pussel istället. Jag råkade få syn på det här pusslet och tänkte, eftersom det stod på lådan att det var menat för 5 år och uppåt, att jag skulle försöka pussla ihop pusslet. Och jag kan lugnt säga att nog måst det vara en väldigt genialisk 5-åring för att kunna bygga ihop det där pusslet. Med mammas hjälp lyckades jag knåpa ihop pusslet. Kanske jag måst plocka fram mina 1000 bitars pussel nu under jul och träna lite, så att jag kan pussla pussel som är menade för 5-åringar...

14:e december

Stilla Natt

Det kan man då lugnt säga. Idag har det inte hänt någonting speciellt. Allt har rullat på som vanligt. På morgonen var jag och springa i skogen med pappa. Fastän han sa att vi inte skulle springa hårt, vart farten sådan att mina ben höll på att falla av. Sedan på dagen åt vi lunch, som surprise surprise jag hade tillagat och slöade. På eftermiddagen var vi ännu på gym och nu på kvällen skall vi göra en träningsplanering för resten av året. Imorgon är det dags för släktkaffe för att fira min födelsedag. Ha en skön kväll!

13:e december

Jag hälsar er alla som förr mången gång

Med ljus i min krona och stämningsfylld sång

Jag kommer när mörkast det är här i Norden 

när allt synes dött och förfruset på jorden. 

Du eviga stråle, du sol över allt 

träng in i vart bröst där det nu känns så kallt. 

Jag hälsar er alla som förr mången gång 

med ljus i min krona, med stämningsfull sång.

13:e december eller luciadagen är en av de mysigaste dagarna i december. Ljus och sång och en söt flicka i vitt. Varje år väljs det en Finlands lucia, av 10 kandidater. I år blev Elin Andersson vald. Lucian kröns i Helsingfors domkyrka, vartefter hon skrider ner för trappan. Sedan åker luciakortegen en liten rutt från Senatstorget-Alexandersgatan-Mannerheimvägen-Norra esplanaden och tillbaka till Senatstorget. Till luciakortegen hör förstås lucia och hennes tärnor, men också en hel hög med tomtar. Dessa tomtar är små scouter, eller så kallade vargungar. Eftersom jag fungerar som vargunge ledare har jag varit med i luciatåget ett par gånger. I år måste jag tyvärr avstå, eftersom jag skulle och se på kröningen av Ekenäs lucia, min kompis Ronja Karlsson. I kröningen ingick sång, musik och dikt i Ekenäs kyrka. Ronja sjöng som en ängel och hela tillställningen var jätte fin. Fastän det inte är snö ute, kändes det första gången på riktigt som jul! Nu är det inte många dagar kvar...

12:e december

Sådär ja, nu har jag firat årets första julfest, nämligen scouternas julfest, som firades på Vikingaborg på Sommaröarna. Glögg, pepparkakor,risgrynsgröt, julsånger och helt huippu fiilis, vad kan man mer önska sig? Dessutom fick jag leka lucia, för första gången i mitt liv, tyvärr nog utan ordentlig krona. Det kändes stort! Jag gjorde även en annan banbrytande grej, jag åt nämligen gröt. De som känner mig bra, vet att jag hatar gröt över allt i världen. Jag bara inte tål gröt. Men i dag, för att jag var så hungrig att jag knappt hölls på benen, tog jag en STOR tallrik med risgrynsgröt och tyckte om det! Kanske det är sant, det som vuxna säger att man växer till sig så att man börjar tycka om en massa saker man inte tycker om då man är liten. 

Hoppas att resten av julfesterna jag skall på också blir lyckade!

11:e december

Julen närmar sig med stormsteg och nu är det endast 13 dagar kvar till jul. För att fira jul brukar vi med scouterna ordna julfest, som avslutning på scouthösten. Den här julfesten ordnas i morgon. Traditionsmässigt igår det i programmet dubbningar, risgrynsgröt, pepparkakor och besök av julgubben. Eftersom pepparkakor tyvärr inte växer på träd, måste vi baka dem idag. Vi samlades alltså några stycken scouter i grottan, vår kårlokal och bakade pepparkakor och julstjärnor. Före det här hade vi yrat omkring i Iso Omenas prisma i nästan 40 minuter för att hitta alla varor vi behövde. Nästa utmaning var att förflytta våra inköp: 18 liter mjölk, 6 kg ris, några kg (?) pepparkaksdeg och julstjärnedeg, till grottan. Som tur var vi alla unga och starka så det gick bra. Dessutom blev det ju en bra styrketräning!

Mästarbakarna Annica och Corinna satte genast igång med att baka så att mjölet strittade. Och bra blev det! (Blev nämligen så hungrig att jag måste smaka på en julstjärna för att inte svälta ihjäl...)

Eftersom ugnen i grottan är så enormt stor rymdes det c. 7 st julstjärnor på en plåt. Så för att grädda våra alla 80 st,som alla skulle vara i ugnen närmare 15 minuter, kan ni själv räkna ut hur många timmar det tog. Som tur gick pepparkakorna mycket snabbare att grädda, då de bara behövde vara 2 minuter i ugnen.

Hoppas det nu bara dyker upp många scouter med familj på julfesten i morgon så att vi inte bakade i onödan.

10:e december

Idag vill jag dela med mig av min favorit juldikt. Njut!

Tomten

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

djupt under midnattstimma. 

Månen vandrar sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr, 

grå mot den vita driva, 

tittar, som många vintrar förr, 

upp emot månens skiva, 

tittar mot skogen, där gran och fur 

drar kring gården sin dunkla mur, 

grubblar, fast ej det lär båta, 

över en underlig gåta.

Går till visthus och redskapshus, 

känner på alla låsen --- 

korna drömma vid månens ljus 

sommardrömmar i båsen; 

glömsk av sele och pisk och töm 

Pålle i stallet har ock en dröm: 

krubban han lutar över 

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får, 

ser, hur de sova där inne; 

går till hönsen, där tuppen står 

stolt på sin högsta pinne; 

Karo i hundbots halm mår gott, 

vaknar och viftar svansen smått, 

Karo sin tomte känner, 

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se 

husbondfolket det kära, 

länge och väl han märkt, att de 

hålla hans flit i ära; 

barnens kammar han sen på tå 

nalkas att se de söta små, 

ingen må det förtycka: 

det är hans största lycka.

Tomten vandrar till ladans loft: 

där har han bo och fäste 

högt på skullen i höets doft, 

nära vid svalans näste; 

nu är väl svalans boning tom, 

men till våren med blad och blom 

kommer hon nog tillbaka, 

följd av sin näpna maka.

Tyst är skogen och nejden all, 

livet där ute är fruset, 

blott från fjärran av forsens fall 

höres helt sakta bruset. 

Tomten lyssnar och, halvt i dröm, 

tycker sig höra tidens ström, 

undrar, varthän den skall fara, 

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

gott intill morgontimma. 

Månen sänker sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken. 

av Viktor Rydberg

9:e december

"Kära julgubben! I år har jag varit väldigt snäll. Jag har städat mitt rum och plockat upp ur diskmaskinen, ibland åtminstone. Dessutom har jag varit jätte duktig i skolan. Eftersom jag har varit så snäll i år så önskar jag mig..."

Alla kan vi komma ihåg, när vi var små och trodde på julgubben. Vi skrev önskelistor åt honom och så kunde han komma på besök på julafton. Om han inte hade tid att besöka just dig på julafton kunde man alltid åka till julgubbens verkstad i Rovaniemi och få sitta i hans famn. Många nyblivna föräldrar funderar om de skall ljuga för sitt barn eller låta hen tro på julgubben. Jag tycker inte det är att ljuga om man låter sitt barn tro på julgubben. Det hör till barnets barndom och utveckling att tro på saker som kanske inte finns på riktigt. Det förstärker deras fantasi och skapar ett hopp om något gott. Det är just det här hoppet, de allra flesta vuxna saknar. De har slutat tro, slutat tro på något större som är helt igenom gott och se hur det har gått. Manipulation, mobbning, våldtäkter, mord och krig. Vi behöver alla en gnutta av hopp och tro på något större än oss själv.

Med det här sagt vill jag övergå till lite mindre dramatiska saker, alltså tillbaka till önskelistor. Den vanligaste frågan du får såhär i jultider är "vad önskar du dig till julklapp?". Vad skall du då svara på den här frågan? Ibland kanske du kan säga något konkret, som du faktiskt önskar dig, men ofta är det så att du är tvungen att säga "jag vet inte" eller "ingenting". Eftersom det här är ett så vanligt svar har symboliska presenter blivit mer populära. Du kan t.ex köpa en get åt någon men geten går på riktigt till någon som behöver den. Det här tycker jag är jätte fint.

Jag själv tycker jätte mycket om att ge julklappar. Jag försöker ge något riktigt personligt så att den som får presenten kan känna att jag faktiskt inte bara köpt något, bara för köpandets skull. Tyvärr tycker jag inte bara om att fundera ut vad jag skall ge. Det är så himla svårt. Dessutom har jag inte ens ännu börjat fundera på vad jag skall köpa för julklappar. Ojdå! Nå jag brukar ju alltid vara i så god tid med allting så kanske jag ännu hinner... ;)

8:e december

Redan 2:a advent plus snö. Nu kan ingen påstå att det inte känns som jul! För att vidare skapa julstämning hos dem som kanske ännu inte riktigt förstått att det snart är jul, pysslade jag lite julkort. Mamma hade nog garderat sig med färdigköpta UNICEF kort men jag tycker att de egengjorda är så mycket finare och personligare. 

Det första jag gjorde var att jag tog fram kartong, juliga klistermärken, silver och guldpennor och sax. Eftersom kartong bitarna var färdigt klippta i passande storlek, behövde jag inte klippa dem. Du kan variera storleken på dina julkort men kom ihåg att de skall passa in i kuvert. Därefter skrev jag, med en tunn guldpenna, "God Jul & Gott Nytt År 2014" ungefär mitt på en röd katrongbit. För att få julkortet att se lite mysigare och juligare ut, klistrade jag sedan på några juliga klistermärken.

Du skall inte glömma bort att skriva att det är du som skickar kortet. Det är roligt att få julkort men det är ännu roligare att veta vem som skickar dem åt dig. Till sist stoppar du in ditt färdiga julkort i ett kuvert, limmar ett frimärke på (gärna ett julfrimärke) och skriver adressen till vem du skall skicka kortet. Sedan är det bara att föra dina kort till närmaste postlåda.

Somliga kanske tycker att det är gammaldags att skicka julkort i pappersformat, eftersom det så lätt går att skicka ett e-postmeddelande istället. Kalla mig konservativ men jag tycker att den här traditionen skall bevaras, eftersom det hör till jul och eftersom pappersposten har minskat så radikalt, att du varje gång du får någonting på posten blir glatt överraskad. Dessutom tror jag på den tanken att då jag skickar så får jag, så jag hoppas på att få många julkort i år. ;)

7:e december

I och med att självständighetsdagen inföll på en fredag, fick vi njuta av ett förlängt veckoslut. Förlängda veckoslut, eller i och för sig vanliga veckoslut, är så himla sköna. Man hinner faktiskt göra någonting. Klockan är inte 4 eller 5 förrän man kommer hem och kan börja göra någonting. Tyvärr har jag inte haft lediga veckoslut, så jag har hur som helst en massa saker som jag borde och skulle ha vilja göra redan men jag får ta det som det kommer. Saker som jag inte hade gjort var bland annat att jag inte satt ut julbelysningen ännu. Igår blev det ändring på den saken.

Vår julbelysning utomhus har varit väldigt minimalistisk men jag tog mod till mig förra året och körde en hård kampanj att skaffa lite mer belysning. Till min stora lycka gick min kampanj igenom och jag fick faktiskt köpa olika sorters utomhusbelysning. Då jag packade upp lamporna och skulle sätta upp dem, mötte jag ett litet problem, lamporna ville inte hänga ner fint utan krullade upp sig i nystan. Eftersom jag inte är så lätt besegrad, började jag fundera hur man skulle kunna fixa det. Många fina idéer föreslogs men mammas lösning var den bästa, nämligen att hänga något tungt i ändan på varje slinga. Det tunga föremålet blev en mutter som vi köpte som lösvikt i K-Rauta.

Såhär blev slutresultatet

Nu kanske julgubben hittar fram också... ;)

6:e december

"Vårt land, vårt land, vårt fosterland,

Ljud högt, o dyra ord!"

Glad självständighetsdag alla! I år har det gått 96 år sedan Finland blev självständigt från Ryssland. Dagen till ära har alla ledigt från skolan och jobbet. Till självständighetstraditionerna hör att man äter gått, tänder två blå-vita ljus i fönstret och tittar på presidentens bal. I år ordnades den traditionella balen inte i slottet utan i Tammerfors, eftersom slottet är under renovering. Dessutom var det ingen bal utan en konsert. Förutom att festen hölls i Tammerfors, var det en del andra saker som hade ändrats till årets firanden, t.ex var dresscoden inte långklänning och dansen hade helt slopats från programmet.

Förutom att det är Finlands självständighets dag är det dessutom min katt Mollys födelsedag, hon fyller nämligen 5 år. Grattis kisu-misu!