I dag var jag på en mycket intressant föreläsning om mental träning i Karis. Mental träning är ett begrepp inom psykologin men termen används även inom idrottsvärlden, där den har en stor betydelse. Mental träning går ut på att man i sitt eget psyke repeterar en viss uppgift inför en prestation. Det handlar alltså inte om att "ha fel i huvudet" eller att vara mentalsjuk utan bland annat om visualiseringsträning, målbildsträning, koncentrationsträning, anspänningsträning, motivationsträning och självförtroendeträning. Om ni vill veta mera om de olika delområdena inom mental träning gå in på http://www.starkare.nu.
Föreläsaren behandlade många vardagliga saker som det eviga problemet om glaset är halvtomt eller halvfullt, alltså om du är pessimist eller optimist. Jag måste erkänna att jag är en som tänker att glaset är halvtomt, men det är absolut dags för en förändring på den fronten. Varför se en svårighet i varje möjlighet när man kan se en möjlighet i varje svårighet.
En annan väldigt intressant sak föreläsaren pratade om var att människans hjärna inte kan förstå ordet INTE. Vi kan lära oss innebörden av ordet men själva hjärnan kan inte förstå ordet. Praktiskt taget betyder det här att man inte skall säga inte. Orsaken varför du inte skall säga inte är att hjärnan endast förstår saken som kommer efter ordet inte. Alltså, "drick inte mera!", hjärnan förstår det som "drick mera!" och skickar ut signaler som gör att du dricker mera.
Varför jag var på föreläsningen var för att jag håller på med orientering. I orientering är mental träning speciellt viktig, eftersom det i prestationen krävs mycket av ditt psyke, bl.a. mycket bra koncentrationsförmåga. Efter föreläsningen märkte jag att det inte är enbart inom min idrott jag kan använda mig av det jag lärde mig, utan jag kan också dra nytta av det i t.ex. scouterna, där jag fungerar som ledare för 8-9 åringar.
Vi gick igenom allemansrätten med våra scoutungar och som ni kanske vet så finns det två sidor i allemansrätten, saker man får och inte får göra. Nästa gång när vi går igenom vad man inte får göra, borde vi omformulera oss och inte använda ordet inte, eftersom barnens hjärnor inte kan förstå att den inte får t.ex. skräpa och därför kanske ungarna efteråt går och skräpar.
Det är mycket som pågår i vår hjärna och i vårt psyke som vi aldrig får reda på om vi inte engagerar oss lite grann. Om vi studerar och vill veta allt om allting annat i världen, varför inte undersöka oss själva lite grann?
Kanske det inte lönar sig att vara varken pessimist eller optimist... |